Vanliga frågor

Om du har andra frågor än de som finns nedanför, eller om du vill dela med dig av dina erfarenheter med Facebook, kan du kontakta mig via e-post. Mitt namn är John Ankarström och mina kontaktuppgifter finns på min personliga hemsida.

Varför skulle någon vara intresserad av mig?

Aktiv gentemot passiv övervakning

Tanken att ingen ju är ute efter en kan vara tröstande när man börjar oroa sig över den nästan allomfattande datainsamling som sker på internet. Tyvärr är den mer psykologisk tröst än faktisk tröst.

För att förstå internetövervakning, behöver vi skilja mellan aktiv och passiv sådan. Båda typer sker överallt på internet, men den utförs ibland av olika aktörer och inriktar sig på olika slags människor.

Aktiv övervakning är övervakning av det klassiska slaget, som vi ser i spionfilmer och som vi ofta tänker på när vi hör ordet. Den riktar in sig på specifika personer, som misstänks besitta information som är intressant för aktören som utför övervakningen. Detta är inte den övervakning som företag som Facebook och Google sysslar med.

Facebook och Google sysslar med en mycket mer allomfattande och vidsträckande övervakning, som kallas passiv eftersom den inte riktar in sig på någon speciell person, utan samlar information om alla människor.

Därför spelar det ingen roll huruvida någon är ute efter dig eller inte. Helt oavsett vem du är, så vet Facebook vilka nyheter du läser, vilket politiskt parti du röstar på och vilken pornografi du tittar på, så länge du är inloggad på Facebook.

Ha då samtidigt i åtanke att inget system är hundra procent säkert. Det heter att information wants to be free, och om ingen annan information är detta mer sant än om personlig, privat och hemlig information.

Många bäckar små berättar mer än man kan tro

Men är den värdefullaste informationen för de stora företagen är varken pinsam, privat eller kontroversiell. Den passiva övervakningen må fånga upp sådan information också, men den är framför allt utformad för att samla in något mycket mer normalt, alldagligt och till och med tråkigt: hur vi beter oss i vår vardag.

Det handlar om vilka webbsidor vi besöker, hur sent vi är uppe på kvällen, hur dags vi vaknar på morgonen, vilka tider vi använder internet som mest – och så vidare, i en nästan oändlig lista med uppgifter om våra vardagliga vanor, som vid första ögonkastet verkar ointressanta, men som i tillräckligt stor mängd berättar mer om oss än vi själva vet.

Det är inte svårt att föreställa sig en nära framtid där banker och försäkringsbolag använder denna information i automatiserade algoritmer som bestämmer huruvida du är tillräckligt pålitlig, skötsam och ordentlig för att exempelvis betala tillbaka ett lån. Faktum är att det inte finns någonting som förhindrar att detta skulle ske i dag.

Att radera sitt Facebook-konto är ett bra skydd mot ett sådant framtida system.